Det här blogginlägget utgör den mall jag utgår ifrån när jag gör aktieanalyser.
Tanken är att inlägget ska fungera som en checklista och minska risken för slarv, men även göra min analysprocess mer transparent för nyfikna läsare.
Allteftersom jag blir mer erfaren kommer jag säkert behöva göra justeringar av min analysmetod. Vid sådana tillfällen uppdaterar jag detta blogginlägg.
Analysstruktur
För att kunna undersöka bolag på ett effektivt sätt, samt för att undvika förvirring, är det bra om alla analyser i så stor utsträckning som möjligt följer samma struktur.
Eftersom aktiebolag inte verkar i vakuum jämförs även det analyserade bolaget med ett antal konkurrerande företag för vilka jag enkelt kan erhålla data.
Jag kommer alltså (av tidsskäl) inte göra större ansträngningar för att jämföra noterade aktiebolag med onoterade dito.
Listan nedanför visar, i ordning, de komponenter som ingår i mina aktieanalyser. Dessa komponenter är:
- Kortfattad sammanfattning
- Bolagsintroduktion
- Historisk prestation
- Ägarvänlighet
- Övriga insikter och reflektioner
- Aktievärdering
- Slutsatser
Jag eftersträvar att hålla de första komponenterna så datadrivna och objektiva som möjligt. Mina egna funderingar och åsikter försöker jag begränsa till den senare hälften av innehållet.
Nedanför redogör jag för de ingående analyskomponenterna:
1. Kortfattad sammanfattning
Om jag vill göra en återblick till en aktieanalys jag skrivit tidigare kan det vara lämpligt att ha en kortfattad sammanfattning som inledning. För nyfikna läsare kan det även fungera som en slags TLDR. :)
2. Bolagsintroduktion
Bolagsintroduktionen ska besvara de viktigaste övergripande frågorna:
- När bildades bolaget?
- Vad / vilka är bolagets affärsidé(er) och hur tjänar bolaget pengar?
- Vilka marknader, geografiskt och branschmässigt, verkar bolaget i?
- Vilka är bolagets största konkurrenter och vilken position har bolaget i relation till sina konkurrenter?
- Hur ser ägarbilden ut?
- Hur stort är bolaget idag?
- På vilken handelsplats handlas bolagets aktier?
3. Historisk prestation
Detta är den informationstätaste komponenten och vilken aktievärderingen kommer baseras på.
De egenskaper jag undersöker är:
- Intjäningsförmåga
- Finansiell ställning
- Utdelningar
3.1 Intjäningsförmåga
Med intjäningsförmåga syftar jag till bolagets förmåga att generera vinst till sina aktieägare.
Kort och gott behöver företaget generera mer pengar än det förbrukar.
Jag är vill veta om bolaget lyckats generera vinst genom både goda och svåra tider. Därför tittar jag gärna på data som sträcker sig tio år bakåt eller mer i tiden.
Jag kan förlåta ett enskilt förlustår, men ser det som ett varningstecken om bolaget under två sammanhängande år gått med förlust.
Anledningen att jag resonerar så är att det finns många svårförutsägbara händelser som kan påverka ett bolag negativt, men att ett välskött företag bör kunna få ordning på skeppet och snabbt “studsa tillbaka”.
Två eller fler sammanhängande förlustår talar i min mening snarare om strukturella problem som kan komma att kvarstå under en längre tid.
Jag tar också en närmare titt på kassaflödet.
Jag vill se att kassaflödet från den löpande verksamheten (operativt kassaflöde) är positivt och stigande över tiden.
Jag är vaksam på om kassaflödet från finansieringsverksamheten är genomgående positivt, i synnerhet om det operativa kassaflödet är lågt eller negativt (en indikation på att kassaflödet kommer från annat håll än den egna verksamheten).
Vad jag undersöker mer specifikt är:
- Hur många av de undersökta åren har bolaget gått med vinst respektive förlust?
- Hur har vinsttillväxten utvecklats historiskt?
- Hur utvecklas bolagets marginaler?
- Är det operativa kassaflödet positivt och stigande med tiden?
- Är kassaflödet från finansieringsverksamheten ofta positivt och i så fall varför?
3.2 Finansiell ställning
Jag värdesätter företag med en stark finansiell ställning eftersom de inger en högre grad av trygghet för ägarna när marknaderna svajar.
Vetskapen att företaget står stadigt gör det även lättare att med självförtroende fortsätta investera under perioder då andra lämnar börsen av rädsla.
För att bilda mig en uppfattning om bolagets finansiella ställning undersöker jag hur företagets skuldsättning ser ut. Finns det risk att företaget kan stå inför likviditetsproblem?
Mer specifikt tittar jag på:
- Bolagets soliditet, skuldsättningsgrad och nettoskuldsättning.
- Kvoten mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder (Benjamin Grahams current ratio eller balanslikviditet på svenska).
- Kvoten mellan rörelsekapital och långfristiga skulder.
3.3 Utdelningar
Utdelningar är en viktig komponent i mitt aktiesparande eftersom de ger mig större frihet att allokera mina återinvesteringar till den för stunden mest gynnsamma investeringen.
Jag läser på om företagets utdelningspolicy och försöker ta reda på om utdelnigen de senaste åren legat i linje med denna.
Jag har inga specifika krav på direktavkastning när jag investerar, men för mig är det viktigt att företaget delar ut en del av sin vinst till ägarna.
Vad jag tittar på specifikt är:
- Vilken är företagets utdelningspolicy?
- Har företaget under något av de undersökta åren ställt in en utdelning och i så fall varför?
- Har utdelningen under något av de undersökta åren sänkts och i så fall varför?
- Hur stor del av vinsten respektive det fria kassaflödet utgör utdelningen (m.a.o. är utdelningen långsiktigt hållbar)?
- Hur hög, som ett historiskt genomsnitt, har direktavkastningen varit?
Jag kan acceptera att utdelnigen någon gång under den undersökta perioden sänkts, men jag är inte lika förlåtande till om den uteblivit helt.
Varje case kräver dock sin egen bedömning.
4. Ägarvänlighet
Här försöker jag besvara några av de mer subjektiva frågorna jag är intresserad av, som på ett eller annat sätt faller inom kategorin “aktieägarvänlighet”.
Exempel på frågor jag undersöker är:
- Finns det en eller ett par starka huvudägare, eller är det fonder och institutioner som utgör de största ägarna?
- Äger VD och styrelsemedlemmarna själva aktier i företaget?
- Har bolaget några konkurrensfördelar, t.ex. ett starkt varumärke?
- Är bolagets kommunikation och rapporter tydliga?
- Späds antalet aktier ofta ut och i så fall varför?
- Har bolaget ägnat sig åt återköp av egna aktier och i så fall när och till vilken kurs?
- Har några insideraffärer gjorts i närtid?
- Hur ofta gör bolaget olika uppköp?
5. Övriga insikter och reflektioner
Här lämnar jag lite mer utrymme för att uttrycka mina egna tankar och funderingar.
Jag är dock varken affärsman eller ekonom.
Och även om jag varit det hade jag varit mycket försiktig med att göra prediktioner över exempelvis framtida produktsatsningar och sätta nummer på dessa.
Att göra användbara prediktioner är svårt och kan i värsta fall bjuda in till självbedrägeri (inte minst i kaotiska system som inom ekonomi).
Med det sagt tror jag ändå det kan finnas en poäng i att försöka resonera kring ett företags framtida utmaningar, så länge man är försiktig med hur man låter sig påverkas av dessa resonemang.
Frågor att fundera kring är t.ex. om företagets affärsidé eller produkter kommer vara relevanta om tio eller tjugo år?
Vilka positiva möjligheter skulle kunna dyka upp? Vilka negativa risker skulle kunna drabba bolaget?
6. Aktievärdering
Det finns flera populära sätt att värdera ett företags aktier på.
Några av de vanligaste nyckeltalen för aktievärdering är P/E, EV/EBIT eller EV/NOPAT.
Ytterligare ett alternativ är att göra en DCF-analys för att beräkna ett företags värde.
Jag använder mig faktiskt av samtliga värderingsmetoder nämnda ovanför.
Mer specifikt undersöker jag med de tre nyckeltalen snittvärdet de senaste tio (eller fler) åren, för att bilda mig en uppfattning om hur bolaget värderats historiskt.
Relationen mellan t.ex. P/E och EV/EBIT kan återigen utgöra en påminnelse om företagets finansiella ställning, eftersom EV tar hänsyn till företagets nettoskuldsättning.
För själva värderingen använder jag ett genomsnitt för de tre senaste åren. Jag går alltså på bevisad intjäningsförmåga och försöker mig inte på att köpa till “framtida P/E” eller liknande.
Vad gäller DCF-analysen har jag skrivit ett ganska omfattande inlägg tidigare (se länk ovanför) där jag diskuterat analysmodellens stora känslighet för variationer i indata.
Kort sagt kan mycket små förändringar i en DCF-modells input ge stora variationer i modellens output, d.v.s. det motiverade aktiepriset.
Jag försöker kringgå detta problem genom att göra väldigt många (hundratusentals, programmatiskt) DCF-analyser där jag anger många olika input-värden inom vad jag anser är ett rimligt spann för varje parameter.
Jag använder därefter det samlade resultatet från samtliga DCF-analyser för att göra en bedömning om företagets värde.
Eftersom jag erhåller många resultat kan jag även få en uppfattning om vilken prisnivå som (enligt modellen) är “låg” respektive “hög”.
Det är ingen perfekt metod (finns det någon sådan?) men det är ett intressant sätt att ta datorkraft till hjälp för att inte bara värdera en aktie, utan även få ett mått på vilken (o)säkerhet som är förknippad med värderingen.
7. Slutsatser
Här försöker jag kortfattat, gärna i punktform, dra de viktigaste slutsatserna från min analys. Ungefär som den inledande sammanfattningen, kanske något mer innehållsrikt.
Jag tar gärna emot tips på hur jag kan förbättra min analysmetod.
Har du tips eller frågor får du gärna lämna en kommentar. :)
